Ja det var ju ett tag sen jag skrev här nu igen, men det har hänt en del jobbiga saker så jag har inte riktigt orkat skriva det, men nu är det väl kanske dags..

iaf så börja jag min intro i måndags den 11/6, gick väl sådär och hela veckan har gått sådär, har vart lite mkt åt mig och mkt som hänt åh allt åsså trivs jag inte till 100 % där heller, men jag hoppas att det blir bättre, vill inte gå in på vad det är som har hänt här på bloggen utan jag låter det vara så här.

Sen torsdan den 14/6, var nog en av dom värsta dagarna i mitt liv. Det var nämligen dags att låta Ludde somna in för gott. Han hade, som ni vet, njursvikt och ända sedan vi fick reda på det så har vi vetat att den här dagen skulle komma men inte att den skulle komma så fort. Han var slö och konstig redan när jag tog studenten men vi trodde att det berodde på att det var så rörigt med mycket folk åh sånt där. Men han blev inge bättre utan ju längre tiden gick desto tröttare blev han och vi hade fått reda på att ju mer sjukdomen fortlöpte desto tröttare blev han och ibland kunde det ta lång tid innan man märkte ngn skillnad på trötthet och ibland kunde det gå snabbt, i vårt fall var det de senare. På bara ngra dagar var han jättetrött åh orkade ingenting, så vi beslöt oss för att åka iväg och hjälpa honom. Så efter jag slutat jobbet på torsdan åkte jag hem o hämtade Ludde o pappa åsså åkte vi till veterinärn. Han fick ligga i mitt knä ända in i det sista, det var bara när han fick den allra sista sprutan som jag fick lägga ner honom på britsen, men han somnade in med mina händer runt sig och mig sittandes mitt emot honom så att han såg mig hela tiden. Det var nog skönt för honom att få somna in. Jag hoppas att han har det bra där uppe nu och att han får springa i skogen som han älskade och att han får träffa morfar  och Jack igen, hoppas även att han får träffa och lära känna mormor,farmor och farfar<3

Men jag saknar honom så och det är så himla tomt utan honom. Än på nätterna kan jag höra honom hoppa upp i soffan, jag kan känna när han hoppar upp i sängen och kurar i hop sig, jag hör honom voffa och skälla och när han går på golvet. Jag kan till och med höra honom snarka och känna lukten av honom. Det är så himla ofattbart att han verkligen är borta.

Vi ses snart igen min älskade vän!

J A G    Ä L S K A R    D I G    ! ! ! ! ! ! <3